Har man lovat så har man lovat. Och jag har lärt mig att lagt kort ligger. Ändå finns det människor som inte kan stå vid sina ord. Sånt chockar! Jag är arg som ett bi, besviken och gråtfärdig, frustrerad och irriterad! Jag vill bara slå, men det går inte! Jag vill skrika men det hjälper inte. Jag kan använda fula ord men det gör ingen skillnad. Jag får rådet att gå vidare men har ingen större lust. Men okej, jag ska vara logisk och rationell. Fast denna situation lockar fram det mest cyniska hos mig. Människor sviker. Så är det. Jag är dålig på att inte få som jag vill- särskilt när jag först blivit lovad. Jag blir ett monster nu och det får mig att hugga!
Saker blir inte alltid som man tänkt. Det går inte alltid att styra vilka situationer man ska hamna i men däremot kan man styra hur man hanterar det. Klurigt när man är en känslomänniska som reagerar och agerar med hjärtat. Men nu är det väl bara att suck it up and move on. Jag gör ett försök. Jag skakar av mig ilskan och viljan att strypmörda och gör något konkret. Hmm.... Planerar veckans träning och hoppas på att blickar framåt ska göra att nutiden blir det förflutna och att läxan jag lärde mig får mig att agera annorlonda i framtiden. PS- Inte bara jag som borde lärt sig en läxa idag, dock är det nog bara ett önsketänkande att det skedde!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar